SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vår förflutna verklighet. Där finns ledtrådar till varför vår kultur och vårt samhälle ser ut som det gör. Ledtrådar till varför revolutioner uppstår eller varför dramaserien Rederiet slutade sändas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser några ögonblick på vägen. Jag upplever att svensk kultur- och samhällshistoria ofta presenteras på ett onyanserat och likriktat sätt.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Hur utformas spelkaraktärer för att förmedla skräck till betraktaren?  Spelkaraktärer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade på skräckgenrens tidigare historia. Både kvinnliga och manliga karaktärer har tydligt fokus på sexualisering. Kropp och klädsel används för att markera avstånd från betraktarens kultur. Färger som betonar sexualitet, våld och ondska återkommer i karaktärernas utformning.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Jag har valt tre teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

Sverige är ett exportland med lång tradition av handel med omvärlden. För att kunna utnyttja våra absoluta och komparativa fördelar gäller det att vi har god kunskap om vad som påverkar vår handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att välja mellan. Handla har aldrig varit lättare och med hjälp av internet är det möjligt att handla varor från andra sidan jordklotet med minimal ansträngning. Vi ställer oss frågan, har vår språkkunskap och kultur en inverkan på den internationella handeln? Denna fråga ska försöka besvaras med hjälp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den så kallade gravitationsmodellen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om kulturhistoriska inslag används i modersmålsundervisningen, hur elever upplever det och hur lärare uppfattar elevernas motivation för att lära sig modersmål med hjälp av kulturhistoriska inslag. Vi använde enkäter för att samla in informationen från lärare och elever för att få svar på våra frågeställningar. Enligt våra resultat för att ge språket mening tar lärarna gärna upp hemlandets historia och olika kulturella aspekter. När det gäller motivationen är eleverna nöjda med och positiva till kulturhistoriska inslag i modersmålsundervisning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår.

Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans år 9 upplever och förhåller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte är att historia ska bli ett kärnämne på gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning där sammanlagt 81 elever fördelade på fyra skolklasser i två geografiska områden i Dalarna besvarat en rad frågor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrån elevernas bostadsort, ett annat utifrån kön och ett tredje - det som främst fokuseras i uppsatsen - utifrån elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgångspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhåller sig något mer positiv till historia än vad pojkarna gör.

Det finns ingen enhetlig vetenskap när det gäller människan och hennes natur; filosofi och psykologi är dock bra verktyg vid studier av människans inre, som trots att vi ändras har en del som definierar oss som den vi är. Denna del påverkas av mänskliga relationer, men också av oss själva. I denna uppsats har jag framhävt relationen mellan museum och människa och hur museer använder kunskap och historia. Jag har också pekat ut vikten av museer när det gäller uppbyggnaden av vår identitet. Denna uppsats är indelad i fem kapitel; Människans inte, Museets historia, Människans relation till museet, Museet och samhället och slutligen en diskussion.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjälp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieämnet historia påverkats av det rådande samhällsklimatet. Fokus har legat på 1900- talet, men det har även ingått en historisk bakgrund, då nuet ej uppstår utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjälp av den empiriska studien som bygger på djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som använts med verksamma historielärare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhällets syn på historia. Gymnasieämnet historia har använts för att fostra lojala samhällsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vår tid demokratiska individer i ett globaliserat samhälle..

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 års läroplan inhämta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krävs det att läroböckerna tar upp frågor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhållanden på ett korrekt och mångsidigt sätt. En granskning gjord av Statens Institut för Läromedel (SIL) 1990 beträffande hur de samiska förhållandena behandlas i läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister ? samerna var i stort sätt osynliga i dessa läroböcker.